OMVÄRLDSBEVAKNING
Gotland får grönt textilcentrum
Projektet GUTI, Gotlands ull- och textilindustri, har startat nu under våren 2022 för att bidra till att sätta ön på kartan som en stark textilindustriell plats. Visionen är ett ”grönt” textilt kompetens- och produktionscentrum. Hit ska små gotländska textilföretag kunna vända sig för att samarbeta kring lokal, hållbar produktion genom hela värdekedjan.
Hösten 2024, när projektet avslutas, ska en pilotanläggning på Sotaregatan 3 i Visby och en samverkansmodell vara på plats. Några mål är att skala upp Gotlands textilindustri samt att sluta kretsloppen för material och vatten i en produktion med grön el. Projektet drivs av företag, ägs av Gotland Grönt Centrum och finansieras av EU genom LeaderGute.
Läs mer på guti.se
Evenemangsbranschens första klimatmöte
Vad kan evenemangsbranschen göra för att driva på omställningarna till en mer rättvis och hållbar värld? Den frågan står i centrum den 11–12 augusti under festivalen Way out west när evenemangsbranschen håller sitt första klimatmöte. Arrangör är Greentopia, ett samarbete mellan en rad nöjesarrangörer, Riksidrottsförbundet med flera, finansierat av innovationsprogrammet Viable cities. Under mötet medverkar experter, aktivister och entreprenörer från bland andra Stockholm resilience centre, den veganska matsajten Jävligt gott och Fridays for future, samt kulturskapare som Maxida Märak.
Läs mer på greentopia.se
Nytt textiltryck kan öka hållbarhet
Det svenska företaget Vividye använder en ny teknik som både kan trycka och ta bort tryck på textilier, utan att slita på fibrerna eller använda giftiga ämnen. Målet är att öka livslängden för klädesplagg och även göra dem lättare att återvinna. Tekniken för nytryck kan användas i befintlig infrastruktur men än så länge måste textilier returneras för avfärgning. I februari lanserades den första produkten i samarbete med kedjan Gina Tricot.
Läs mer på mistra.org/nyhet/trycka-pa-och-trycka-av-innovativ-tryckteknik-ska-oka-kladers-livslangd/
Utmana dig själv att ta klivet
Vill du få stöd att prova de sex viktigaste handlingarna för en värld i balans med ekosystemen? Den brittiska organisationen Take the jump erbjuder dig att testa förändringarna i en, tre eller sex månader, med hjälp av tips, uppmuntran och gemenskap. Allt är baserat på forskning och att det ska vara lätt och roligt att ställa om.
Läs mer på takethejump.org
Frilanslivet – en podd om kulturbranschen
Vi vill också tipsa om podden Frilanslivet, som har fokus på intervjuer med egenföretagare och frilansar inom media och kultur. Den är på norska men brukar vara lätt att förstå och har även specialavsnitt med tips om att söka stipendier, strukturera sin tid, skaffa nya uppdrag, hantera perfektionism, förhandla och mycket mer. Inspirerande, positivt och lärorikt!
Finns där poddar finns och på frilanslivet.no
Kulturskapare kräver skälig ersättning
EU:s upphovsrättsdirektiv ska bli svensk lag. ”Sverige har nu en ypperlig chans att åstadkomma bättre balans på marknaden för alla som skapar intellektuellt och konstnärligt värde”, skriver 14 kulturskaparorganisationer i KLYS, i en debattartikel. De menar att Sverige behöver en bättre upphovsrättslagstiftning om kulturskapare ska överleva på den digitala marknaden.
Maskutställning kopplar konst till forskning
Daggmasken firas med en färgsprakande och hallucinatorisk utställning i Campus Gotland huvudbyggnad den 25 februari till den 5 mars. The Worm: Terrestrial, Fantastic and Wet har skapats av konstnärerna Anne Duk Hee Jordan och Pauline Doutrelouingne som en del av Grass fellows-programmet. Programmet är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Baltic art center där konstnärer med fokus på hållbarhetsfrågor bjuds in för att berika Campus Gotland med konstnärliga processer, experiment, utflykter och utställningar för att öka nyfikenheten, medvetenheten och kunskapen kring hållbarhet.
Gotland satsar på lindans
Projektet Lin – dans, bråk och bruk ska synliggöra det rika kulturarv som linet bär på, genom möten mellan konstnärliga uttryck som exempelvis dans och sång. Det är ett samarbete mellan slöjd och form-, kulturarvs- samt dansutvecklare inom Region Gotland. Projektet hade kickoff den 20 mars och det blir ett antal arrangemang på bland annat Bungemuseet, Havdhem och Medeltidsveckan med final under Kulturarvsdagarna i september.
Läs mer på Facebook
Kungliga operan sätter upp återbruksopera
”Löftet” är Kungliga operans första återbruksopera. Med det menas att alla kostymer har köpts begagnade, färgats med växtfärger, och vädras för att minska tvättandet. Operan spelas till den 5 mars.
Orionteatern i Stockholm är inne på ett liknande spår, och försöker att återbruka så mycket material som möjligt. Den 3 mars är det premiär för föreställningen "Det vilda" om människans relation till naturen. I anslutning till föreställningen arrangerar teatern både holktillverkning och "skogsbad" i scenografin, i samarbete med Naturskyddsföreningen.
Läs mer här
Larm om kulturskapares villkor
Var fjärde kulturskapare har lämnat branschen helt i samband med pandemin, enligt ny statistik från Arbetsförmedlingen. Pandemin har visat att varken sjukpenning, a-kassa eller pension fungerar tillräckligt bra för fritt verksamma kulturskapare. Det menar Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS. I sitt valprogram för 2022 kräver organisationen bättre skydd för frilansare och företagare inom kulturen.
Före pandemin växte KKN-näringen
Den kulturella och kreativa arbetsmarknaden motsvarar nära 5 procent av arbetsmarknaden, visar den nya rapporten ”Den kulturella och kreativa arbetsmarknaden i Norden” från Kulturanalys Norden.
I Sverige ökade antalet kulturskapare med runt 12 procent mellan 2014 och 2019, vilket är 5 procentenheter mer än den allmänna ökningen av sysselsättningen under samma period. Antalet kvinnliga kulturskapare i Sverige har vuxit betydligt mer än antalet män, med 19 respektive 5 procent.
Gotland tillhör de områden där mellan 3,25 och 4 procent av befolkningen är kulturskapare. 45 procent av den nordiska kulturella och kreativa arbetsmarknaden finns i de fyra största städerna, där 6–8 procent av befolkningen kan vara kulturskapare.
Läs rapporten här
Masterclass för hållbara festivaler och events - LiveGreen
I LiveGreens masterclass får ges artister, arrangörer, kultursektorn och studenter kunskap och verktyg inom ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samt kommunikation och förändringsarbete.
LiveGreen vill visa på hur evenemang och festivaler kan inspirera, förena, sätta nya normer och visa vägen mot en bättre framtid!
Läs mer här
Creative Climate Leadership Sweden and Scandinavia
Konstnärer, kulturaktörer och kreativa verksamheter kan nu delta i en femdagars intensivkurs om framtidens klimatarbete.
Creative Climate Leadership är ett nytt program för konstnärer och kulturaktörer att utforska klimatförändringarnas kulturella dimensioner och hur man genom kreativitet kan agera och göra motstånd.
Kursen hålls den 22-26 mars under smittsäkra förhållanden på Sigtunastiftelsens hotell. Deltagaravgiften varierar mellan 6000 - 18 000 kr per deltagare exkl kostnad för resa.
Kursen ingår i det Kreativa Europafinansierade projektet Creative Climate Leadership som drivs av den brittiska organisationen Julie’s Bicycle.
Kulturaktörer delar utrustning
Delningspoolen Returkultur öppnade för medlemsansökningar i Göteborg den 13 oktober. Medlemmarna kan låna 3 000 olika objekt som högtalare, mikrofoner och videoutrustning för en billig peng. Tanken är att hjälpa kulturaktörer att bli mer hållbara både ekonomiskt och ekologiskt.
Föreningen ska också anordna reparationskvällar där medlemmar kan få hjälp att reparera sin utrustning. Nästa steg kan bli återbruk av material, exempelvis från festivaler.
En första variant av systemet har funnits sedan år 2018. I dagsläget arbetar tre personer deltid med Returkultur. Verksamheten drivs med stöd från bland annat Västra Götalandsregionen.
Läs mer här
Chefer i kultursektorn
Institutet för framtidsstudier bjöd in till seminarium den 30 november om kulturens chefer och deras roll efter pandemin. Enligt Linda Zachrisson, som leder regeringens utredning Återstart för kulturen, har pandemin både blottlagt och förstärkt ett antal brister som länge präglat kultursektorn.
Vi vill särskilt tipsa om den innehållsrika presentationen ifrån Ann-Sofie Köping Olsson, lektor i Konst, kultur och ekonomi vid Södertörns högskola. Andra medverkande var från Stockholms universitet, Riksteatern, utredningen Återstart för kulturen, Familjen Robert Weils stiftelse samt Vetenskapsrådet.
Se seminariet här
Skogens lekar och ritualer blir konst
I utställningen Jangal på Botkyrka konsthall kan besökarna föreställa sig andra världar och relationer, bortom den verklighet där endast människan står i centrum och där naturens resurser exploateras. I konstens skog finns älvbon, balansträd, klätterskulpturer och kojor som ljuder av poesi.
Konstnärsduon aghili/karlsson vill lyfta in skogen i konstens rum och konsten ut i det offentliga rummet, som en början till ett samtal om klimat, gemensamhet och fantasins förmåga att tillsammans skapa något nytt. Utställningen bygger på duons samarbete med lågstadieelever i Botkyrka samt tidigare samarbeten med främst nordamerikanska aktivister och konstnärer som arbetar med klimat- och rättvisefrågor.
Jangal visas till den 29 januari 2022.
Läs mer och se en intervju med konstnärerna här
Nationell strategi för kreativa näringar
Regeringen vill se en nationell strategi för utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna (KKN) och tillsätter därför en utredning. Ekonomen och förläggaren Tobias Nielsén har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell strategi för att främja och utveckla kulturella och kreativa näringar för de kommande 10 åren. Den så kallade KKN-utredningen ska presenteras i maj 2022. Detta är en av flera viktiga nya och pågående utredningar som påverkar yrkesverksamma kulturskapares framtid.
Läs mer här
Så kan kulturella och kreativa näringar bli hållbara
Kulturella och kreativa näringar möter särskilda hinder, som myten om ”den svältande konstnären”, brist på offerter och avtal mellan kulturutövare och uppdragsgivare, brist på kunskap hos politiker och tjänstemän, brist på kollegialt samarbete, brist på ateljéer, arbetsplatser och verkstäder, osynliggörande av egenföretagares administrativa arbete, kommersialisering samt offentliga stöd som inte tar hänsyn till branschens särart.
Det konstaterar författarna bakom den nya rapporten ”Skapande kärnan i kulturella och kreativa näringar – strukturella hinder för yrkesutövande”, samtidigt som de föreslår en rad åtgärder för att göra kulturella och kreativa näringar mer hållbara. Några av dessa är att myndigheter inkluderar enskilda firmor i sina styrdokument, att trygghetssystemen ses över för kombinatörer, soloföretagare och verksamheter inom gigekonomin samt att konstnärliga utbildningar och företagsfrämjande aktörer inkluderar entreprenörskap utifrån en konstnärliga företagslogik.
Rapporten är framtagen inom projektet Skapande kärnan i kulturella och kreativa näringar, som ska stärka yrkesverksamma kulturskapare, konstnärer och hantverkare i sitt företagande och pågår till 2023 med finansiering från Region Kalmar.
Ladda ner rapporten här
Inspiration från SNACKA KULTUR!
Omvärldsbevakning från Omställningskulturs evenemang Snacka Kultur. Gotland symbiosis center, keramikern Rikard Palmquist, Mundekulla retreatcenter, Studio Fårm, Klimatsalongen, Creative cluster och mycket mer.
Läs mer här