MÅNADENS MÅL

6. RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA

Vatten är en grundförutsättning för allt levande på jorden, och därmed också en förutsättning för människors hälsa och en hållbar utveckling. Vatten är också en förutsättning för världens livsmedelsproduktion och energiproduktion och brist på vatten kan därför bli orsak till konflikt, både inom och mellan länder. Men vatten är inte nödvändigtvis en källa till konflikt, vattentillgångar kan också fungera som enande kraft som stärker samarbete och skapar lösningar för fred.

En av tre personer världen över lever idag utan tillgång till grundläggande sanitet, vilket orsakar sjukdom och skapar en ohälsosam miljö som särskilt drabbar människor som lever i fattigdom. I synnerhet drabbas kvinnor och flickor som ofta ansvarar för familjens vattenförsörjning, vilket leder till förlorade inkomstmöjligheter och missade skoldagar. Tillgång till rent vatten och sanitet för alla är grundläggande för människors hälsa och utveckling.

I Sverige har vi tillgång till vatten och sanitet av god kvalitet. Flera av de svenska miljökvalitetsmålen berör vattnets kretslopp som inverkar på mål 6. Levande sjöar och vattendrag, hav i balans, levande kust och skärgård, giftfri miljö och myllrande våtmarker. Trots generellt god tillgång till dricksvatten och sanitet av god kvalitet beräknas de flesta av våra miljömål inte nås med nuvarande insatser och utvecklingen är negativ. Att förbättra vattenkvaliteten, effektivisera vattenanvändningen och skydda de vattenrelaterade ekosystemen är viktiga områden att arbeta vidare med. Svensk konsumtion bidrar också till ohållbar vattenanvändning i andra länder.


Hur går det för målet

Alla har rätt att leva i en hälsosam miljö med rent vatten. Trots det bor miljontals människor i miljöer med smutsigt vatten, dålig sanitet och skadliga utsläpp. 

Men utvecklingen inom tillgång till rent vatten har gått snabbt framåt. Mellan 1990 och 2015 fick 2,6 miljarder fler människor tillgång till rent vatten enligt dåvarande sätt att mäta. Då var täckningen 91 procent av världens befolkning och endast 670 miljoner saknade tillgång. År 2016 kom Agenda 2030 med de globala målen. Då ändrades definitionen med nya krav på att vattnet ska finnas vid bostaden och vara rent från föroreningar. Enligt den nya definitionen är det idag 2,1 miljarder människor (29% av världens befolkning) som saknar tillgång.

Utvecklingen har gått lite långsammare när det gäller tillgång till sanitet (toaletter). Mellan 1990 och 2015 ökade tillgången med 2,5 miljarder. Med de globala målen tillkom kravet att toaletten inte får delas med andra hushåll och avföringen måste tas om hand på ett bra sätt. Enligt den nya definitionen är det idag 4,5 miljarder människor (55% av världens befolkning) som saknar sanitet.

Varje dag dör 1 300 barn under fem år i världen av diarré som orsakas av brist på vatten, sanitet och hygien. Men barnadödligheten orsakad av diarré¬sjukdomar har halverats sedan år 2000. Det beror framför allt på utbyggnad av fler brunnar och vattenledningssystem, toaletter och latriner, bättre hälsovård och ökad kunskap om hygien. 

 

Länk till mål 6 RENT VATTEN OCH SANITET på globalamalen.se
 

Sustainable-Development-Goals_icons-06.jpg

5. JÄMSTÄLLDHET

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Alla former av våld, diskriminering och skadliga sedvänjor mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som hela samhället. Det har bevisats om och om igen att politisk, ekonomisk och social jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till alla dimensioner av hållbar utveckling.

Sverige ligger, tillsammans med de övriga nordiska länderna, i framkant i arbetet med jämställdhet vid internationella jämförelser. Trots det finns utmaningar kvar i Sverige och stora utmaningar globalt innan målet är nått. Att stärka kvinnors och flickors rättigheter är ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom och skapa förutsättningar för fredliga samhällen.

Trots ett omfattande svenskt jämställdhetsarbete sedan länge har män som grupp fortfarande mer makt och inflytande än kvinnor, äger mer och tjänar mer. Kvinnor har fortfarande huvudansvaret för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Även hälsoskillnader finns. Kvinnor uppger sämre hälsa, medan män som grupp lever kortare. Män utövar det mesta våldet i samhället, både i det privata och det offentliga rummet.

Hur går det för målet?

Inget land i världen har uppnått jämställdhet mellan könen, vare sig ekonomiskt, politiskt eller socialt. En av fem ledamöter i världens parlament är kvinnor. En Långsam trend går mot mer jämställdhet inom de flesta områden.

 

Länk till mål 5 JÄMSTÄLLDHET på globalamalen.se

Sustainable-Development-Goals_icons-05.jpg

4. GOD UTBILDNING FÖR ALLA

Att alla ska få tillgång till avgiftsfri och likvärdig utbildning av god kvalitet genom livet är målsättningen med mål 4. I dag går fler flickor och pojkar än någonsin i skolan, men många tvingas sluta innan de är klara med sin utbildning. Anledningar till att barn tvingas sluta skolan är många men fattigdom är en vanlig orsak. Idag beräknas 774 miljoner människor i världen inte kunna skriva och läsa och 70% av dem är kvinnor. Utbildning är en mänsklig rättighet och en viktig investering för att utrota fattigdom och skapa utveckling i samhällen.

 

Utbildningssystemen världen över måste möta människors behov under hela livet - från förskolan till högre utbildning. Även alla människors lika möjlighet till livslångt lärande som gynnar deltagande i arbets- och samhällsliv. Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle.

 

I Sverige har vi sedan länge ett väl utbyggt utbildningssystem med skolplikt och avgiftsfri utbildning. Trots detta finns det utmaningar. Bristande likvärdighet, kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar och brist på lärare är några av dem. Forskning visar även att föräldrars utbildning och härkomst spelar stor roll för elevens skolresultat. 

 

2019 hade 99% av Sveriges befolkning i åldrarna 18-20 år en avslutad grundskoleutbildning och 82% av befolkningen i åldrarna 21-23 år en avslutad treårig gymnasieutbildning. (Källa SCB)

 

Att klara skolan har i sin tur stor betydelse för hälsan, även i vuxen ålder. Genom att fullfölja sin utbildning och få fotfäste på arbetsmarknaden öppnas också möjligheter till bättre ekonomi, inflytande och högre social position, och med det kommer livsvillkor och levnadsvanor som är gynnsamma för hälsan.

Länk till mål 4 GOD UTBILDNING FÖR ALLA på globalamalen.se

Sustainable-Development-Goals_icons-04.jpg

3. GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

Att alla ska må bra och ha möjlighet till god hälsa och välbefinnande är fokus i mål 3. Hälsan har en avgörande betydelse för människors möjlighet att klara skolan, arbeta, försörja sig och leva ett självständigt liv, något som bidrar till samhällets utveckling. Människors hälsa påverkas av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer och mål 3 inkluderar alla dimensioner och människor i alla åldrar.

Länk till mål 3 GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE på globalamalen.se

Vi har generellt en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige, men vi har också utmaningar. En stor utmaning är de betydande hälsoskillnader som finns mellan olika grupper av kvinnor och män i samhället. Ju lägre social position, desto sämre hälsa. De största riskfaktorerna för icke-smittsamma sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer är ohälsosamma levnadsvanor som matvanor, stillasittande, rökning och riskbruk av alkohol. Vi har också ökande psykisk ohälsa samt olika hälsoproblem kopplade till luftföroreningar och kemikalier.

 

Hur går det för målet?
 

Under de senaste decennierna har stora framsteg gjorts för att förbättra människors hälsa globalt, till exempel så har barndödligheten minskat med 50% sedan 1990. Investeringar i hälsa genom förebyggande insatser och modern och effektiv vård för alla gynnar samhällets utveckling i stort och skapar förutsättningar för människors grundläggande rättigheter till välbefinnande.

03-god-halsa-och-valbefinnande.png

2. INGEN HUNGER

Att ingen ska lida av hunger och att alla människor ska få tillgång till bra och näringsriktig mat är fokus i målområde 2. Hunger är den främsta dödsorsaken i världen och idag lever ungefär 821 miljoner människor i världen i hunger. Det finns tillräckligt med mat i världen för att alla ska kunna äta sig mätta men vi behöver omfördela våra resurser och bättre ta vara på den mat vi producerar. Mat är en mänsklig rättighet som är orättvist fördelad men hunger och felnäring är världens största hälsorisk. För att motverka hunger och felnäring är det viktigt att vi uppnår hållbara system för livsmedelsproduktion. Livsmedelsproduktionen ska också stärka anpassningsförmågan till klimatförändringar och successivt förbättra mark- och jordkvaliteten. Genom att skapa ett hållbart jordbruk kan vi trygga livsmedelsförsörjningen för fler människor, samtidigt som vi tar vara på de ekologiska systemen och de viktiga ekosystemtjänsterna.

Länk till mål 2 INGEN HUNGER på globalamalen.se

Omställningskultur lyfter fram ett av FN:s 17 globala mål varje månad. Vi vill själva lära oss mer om målen och hoppas att ni också är nyfikna. I Sverige är det inte hunger och undernäring som är de största utmaningarna. I stället är ohälsosamma matvanor tillsammans med otillräcklig fysisk aktivitet de två stora riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död. Generellt sett så har människor i Sverige bra matvanor men det finns skillnader som beror på ålder, kön, social och ekonomisk situation och boendeplats. Ohälsosamma matvanor är vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst. Sverige antog 2017 en nationell livsmedelsstrategi. Enligt den nationella livsmedelsstrategin ska 30 procent av den svenska jordbruksmarken utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030. Svensk livsmedelsproduktion håller hög standard inom djurskydd och har EU:s lägsta antibiotikaanvändning men vi har också den lägsta självförsörjningsgraden av livsmedel inom EU. 2017 påbörjades också ett arbete för att nå målet om halverat matsvinn till 2030.

Hur går det för målet?

Hungern i världen har minskat, samtidigt som världsbefolkningen har ökat. Detta tyder på att det går att utrota hungern i världen. En taktik för att minska hunger har varit att erbjuda gratis skolmat. Det har inte bara lett till att barnen får åtminstone ett mål mat om dagen, det får också fler barn till skolan för att det blir billigare för familjen än att ha barnet hemma. Hunger och felnäring är världens största hälsorisk, och varje år dör fler människor av hunger än av AIDS, malaria och tuberkulos tillsammans. Men när en person får i sig den näring hen behöver orkar kroppen med att jobba, hjärnan orkar med att lära och möjligheten att hålla sig frisk ökar.

Sustainable-Development-Goals_icons-02.jpg

1. INGEN FATTIGDOM

Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet. Det brukar kallas för multidimensionell fattigdom. Idag lever 1,3 miljarder människor i multidimensionell fattigdom och av dessa är hälften under 18 år.

Brist på mat, sjukvård, säkerhet och rent vatten dödar tusentals människor varje dag, men det blir bättre och sedan 1990 har den extrema fattigdomen halverats. Mål 1 handlar om att avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv.

Länk till mål 1 INGEN FATTIGDOM på globalamalen.se

Omställningskultur kommer att lyfta fram ett av FN:s 17 globala mål varje månad. Vi vill själva lära oss mer om målen och hoppas att ni också är nyfikna.

Visste du att nästan hälften av alla barn födda år 2000 har upplevt ekonomisk utsatthet åtminstone något enstaka år under sin uppväxt. Rädda barnen har studerat barnfattigdomen i Sverige i rapporten Milleniebarnen https://www.raddabarnen.se/nyheter/2020/millennierapporten/

Hur går det för målet?

Fattigdomen i världen har minskat kraftigt de senaste decennierna, men trots det kommer världen enligt nuvarande prognoser inte att nå målet att utrota fattigdomen till år 2030. Över hälften av alla fattiga människor i världen lever i Afrika söder om Sahara.

01-ingen-fattigdom.png